BallaMallans

 Morgan på djungel vandring till vatten fallet.



You can call me badkruka- Morgan Badkruka!


Morgan är skeptisk till att detta verkligen är det vattenfall vi var påväg till.....


Vi for med "TukTuk" till vattenfallet och på väg tillbaka stannade vi och tittade på en militärbåt som hade sköljts upp 2km upp på land efter tsunamin. Tsunamin som drabbade Khao Lak väldigt hårt.
Det är inte nån liten båt som vattnet tryckte upp på land.




Morgan står på en jätte hög bro och ser ut över Khao Lak





Andra veckan!

Äntligen äntligen kom dom! Jag och Morgan hade hunnit utforska lite grann på stället innan Morgans systrar med familjer dök upp! Vad roligt det var att träffa dom på stranden den dagen! Som hemma fast inte alls samma. Bekant fast väldigt främmande. Vår vecka tillsammans med Britt och Lenas familjer var guld värd!



Dagtripp för shopping till Phuket

När första dagen hade gått och skinnet blivit lagom ömt och rött passade det att fara på en shopping tur till Phuket.

Via en söt tjej på vårt hotell kunde vi skaffa en minibusstaxi med tillhörande chaufför hela dagen för en lite billigare penning. Vi knökar in oss i den lilla bussen fulla av förväntan och shopping nerverna hoppandes, ja iallafall på oss tjejer. Grabbarna tog det väl lite lugnare dock, lutade sej tillbaka och åkte med.

Eftersom de andra hade fått för sej att jag var duktigast på språk fick jag sitta fram med chauffören och sköta guideningen. Glad för förtroendet och över att få detta ansvar skrattade vi oss genom byarna påväg mot shoppingparadiset. Men någonstans måste det ha gått fel......

Jag var fast besluten att jag skulle ta oss fram till målet med denna trevliga man till hjälp. Han frågar mej saker på en blandning av engelska thailändska men mest teckenspråk och leenden och jag svarar på samma språk tillbaka men byter thailändskan mot svenska istället. I vår helt glasklara kommunikation så visar det sig att jag har tackat ja till att fara in på ett tempel efter vägen. De andra börjar ana oråd och frågar vad som händer. Lugn gott folk lita på mej. Hm första stoppet råkar bli ett tempel.....

MEN vi är ju på semester och har all tid ivärlden så vi tar tillfället i akt att se lite kultur medan vi håller på. Tripp trapp trull ramlar vi ut ur minibusstaxin och följer chauffören in i templet. Han förklarar på sitt eget sätt och visar hur man beter sej i ett tempel och vi följer det han gör med nyfikna blickar och försöker tacksamt att göra lika medan han skrattar gott åt oss.


I templet fanns en buddha för varje veckodag. Man fick sätta ett bladguld på sin födelsedags dag och då fick man ett lyckligt liv, eller nåt i den stilen.....




Trull trapp trill så skuttar vi in i minibusstaxin igen och är lite otåliga att få komma till Phuket någon gång. Nu är jag mer alert och avböjer vänligt men bestämt fler besök på tempel. Ett tempel räckte tack.

I Phuket for vi runt på olika shopping ställen och försökte fynda grejjer, det gick sådär. de flesta av oss blev trötta rätt fort i värmen. Vi försökte att hitta till de billigare marknaderna men det var inte så lyckosamt och på varuhusen var det ganska så dyrt. Inte som i sverige men inga thai priser direkt.

Vi fick lite spänning ett tag på ett ställe när Alexander sprang iväg och var spårlöst borta....... i ett tiovånings shoppingcentra........Som tur var hittade han tillbaka igen och vår lilla turist buss kunde köra vidare.


Här står Morgan hungrig och väntar på att få gå in å käka nåt gott innan vi far hem från Phuket.

På hemvägen händer inte många incidenter och vi slapp alla tempel som nog hade stängt för dagen. Om tempel kan göra det, buddah kanske alltid är vaken??!!!



De fantastiska Similan Islands!!!! Paradiset på jorden!

Vi bestämde oss att vi skulle fara iväg tillsammans på en snorkeltur till en liten ögrupp 6 mil utanför Khao Laks kust som heter Similan Islands! Vi ville se vit sand!!!

Vi packar in oss tillsammans med flera andra människor i en Speedboat. Som namnet avslöjar var det en snabb båt som skulle ta oss till paradiset på bara en timma! Härligt!!!

Jag kände ganska så fort att havet inte var alldeles stilla denna dag men jag bet ihop. Jag som helst undviker att åka hiss för att jag blir så yr av det. Sjösjuk har jag aldrig varit så jag trodde nog att det skulle gå bra.

Jag bonkar morgan i sidan och ber honom att ge mej en påse........ jaha då blev man en trend sättare där på båten också.... "The breakfast returns" hette tillställningen. Jag började att kräkas och fick snabbt sällskap av flera andra i båten. TYPISKT tänkte jag och Morgan skämdes och Lena skrattade. Jag mådde dåligt länge efter och det blev inte bättre av att Morgan, snäll som han är hygglot, börjar tala om hur trevligt det skulle vara med Morsans lasange..... Inte förrän vi fick fast mark under fötterna började det kännas bättre och vid lunch fick jag en åksjuke tablett av Britt, den rutinerade i gänget. Hon drogade ner alla i kräkligan med varsin tablett TACK!!



Sedan gick allting som en dans. Utan illamående är världen ett underbart ställe!! Vi for på flera av öarna och bara njöt av allt det vackra! vit sand turkost hav varmt skönt underbart!!


Sanden var som blött mjöl och jag kunde inte låta bli att bygga lite i den.




Härliga vågor rullade in mot stranden! Vi kanstade oss i dem och rullade runt. Det var sand i varenda skrymsle efter ett par vändor. Det gick som att surfa med vågorna in ända till land! OJ vad roligt vi hade tillsammans!





älskade ängel, så fin!

Som jag skrev i början så var det en snorklingstur vi var på. Jag måste erkänna att jag nog hade näsan mer upp mot solen än ner i vattnet. Morgan däremot fick en ny hobby. Han dök ner på botten å grejade kollade nära och hade jätte roligt.
Jag tyckte mest att det var otäckt med vatten i öronen å sen immade mitt cyklop igen så fort. Nä jag använde flytvästen till det den är till för........flyta vidare! Lite action hann vi med och hade en simtävling med flytisarna på och jag VANN!!!!

Hemfärden gick bra trots att båten mer skuttande flög fram över de höga vågorna än att i sakta mak segla stillsamt. Men men lite piller i kroppen så kändes hemresan betydligt trevligare än dit resan. Allt som allt skulle jag aldrig tveka att fara tillbaka till detta underbara ställe.