Pregmagen som svävar ut!

På begäran kommer det lite bilder på magen. Fotografen kunde vart bättre och för våra känsliga tittare och vegetarianer måste vi informera om att vissa bilder kan innehålla naken hud och skinkor!
 



Vecka 12


Vecka12



Vecka 15


Vecka 18



Vecka 18


vecka 22


vecka 24


vecka 24
Ja det är verkligen samma vecka fast från olika sidor. Högra bäbismagen är större än den vänstra uppenbarligen, eller är den högra magen godismagen???!!!


vecka 27



Vecka 28

Vecka 28



Vecka 31

Jag är idag i vecka 32+4 efter mycket funderande så är jag helt säker på att det är så. va lite osäker om jag fortfarande var i v31. Ja jag vet att det är det största som har hänt mej i livet,hittills, men ändå glömmer jag att hålla räkningen. Blir lite rädd för mej själv i början släpade sej veckorna fram. Jag kommer ihåg att jag tyckte att jag var i vecka 7 huuuuur länge som helst. Sen var ju första målet vecka 12, den magiska vecka 12, när missfallsrisken drastiskt minskar. Hade också hört att det hemska hemska illamåendet skulle ge sig i vecka 12.... HA! Som om jag skulle vara som alla andra..... icke icke.... jag fick allt dras med detta evinnerliga illamående som någon människa kallar för morgonillamående. Jo just jag hade morgon dygnet runt i ca 16 veckor...Lite lätt åksjuk blir man ju alltid när man åker bil men DETTA...... var ju ständigt yrslig och åksjuk..... trodde då att jag skulle få lov att ställa in Thailandsresan pga illamående... Jobbet var en utmaning när jag hade patienter som kräktes och mådde illa då ville jag avbryta dem mitt i och fråga om jag kunde få låna påsen en stund så jag kunde ge mitt bidrag..... men mot alla odds så lättade den hemska känslan och en konstig känsla av nyfikenhet och välmående infann sej.

Helt plötsligt började det att kännas värt det... värt all möda hittills.....

Jag började känna små fjärilsvingeslag på insidan av magen i v16 för att lite senare bli till såpbubblor som sprack.... bubblorna växte till små fiskar som lixom sprattlade till där inne... lika snabbt som jag kände dom var dom borta....märkligt... jag började gilla känslan.... Morgan kände första buffen i vecka 19 han tyckte inte att det var riktigt lika coolt.jag kunde ligga hur länge somhelst och bara känna efter.

Tiden gick, ,magen växte och det som befann sig inuti påminde mej hårdare och oftare =0) Jag vaknade på natten av buffarna... sover den aldrig??? verkar inte som så.

Märkte när vi var i Thailand att det lugnade sig lite med buffarna, jag fick en tankeställare att jag nog stressade runt för mkt när jag var hemma och ffa på jobbet så min bäbis, guldklimpen, också var stressad.... så får det inte vara!!! bestämde mej för att försöka ta det lite lugnt när jag skulle komma hem. Som säkert är bekant för de flesta så blir det inte alltid som man har tänkt sig....

När vi kom hem så hade ju huset fått lite små skavanker medan vi var borta. Jaha den samlade energin vi hade fått på semestern tog fort slut....

Vattenskadan kan Du läsa om längre ner på bloggen om du orkar med.....

Jag hade ju tänkt att jag skulle komma hem och få koncentrera mej på att vara gravid meeeen det fick komma i andra hand nu skulle vi ju försöka få till vårt boende.

Efter entid nu i detta virrvarr av återställande av vårt kök och hall, som tar upp nästan hela undervåningen så lär man sej att leva med eländet. Vissa människor har lotten i livet att det ska vara lite att kämpa med det ska inte vara så enkelt.... jag tror att det är nån mening med det. att man ska uppskatta det man har och inse att det kunde vart mkt värre. vilket det även kunde ha vart i vårt fall också. Jag tycker alltid att jag uppskattar det jag har och inte tar det förgivet, visst är det lätt att falla i gropen för att bli blind för det man har men jag tycker ändå att jag försöker att vara glad för det vi har fast vi inte har det bästa eller finaste.

Vår älskade hund Zaurak gick ju bort också i novemer, vi saknar honom massor....Vi uppskattar och är så glada att vi har vår söta härliga Nova. Livet är fullt av prövningar det är det som är meningen med livet ibland tror jag. Men ibland tar det överhanden och det blir lite väl tufft.

Jag funderar mycket det vet jag, Morgan säger det ofta att jag inte ska fundera sönder saker men jag är lite sån.... Vill gärna ha en förklaring varför saker och ting är som det är.... Oftast får jag inte nåt svar... Livet bara är så... Livet är inte rättvist men om jag skulle byta liv med någon så vet jag inte vems jag skulle vilja ha. jag vill ju trots allt ha mitt eget liv och det blir inte bättre än vad man gör det till.. Sen har alla människor olika förutsättningar för att lyckas i sina liv. Men vad är lycka då??? det är ju också individuellt... Spontant skulle jag säga att jag skulle vara lyckligare om jag hade mer pengar men efter en halv tanke på det så är det inte det som leder till nåt... det underlättar och hjälper en bra bit på vägen....

Nej i jakten på perfektionism i samhället, osäkerhet över om man duger som man är eller vad man gör eller säger eller ser ut kan driva människor till vansinne.... Det finns två sätt att se på sitt liv varje morgon när man stiger upp har man två val antingen att se till att dagen suger och blir tråkig och man får dras med negativ energi kanske även bidrar till negativ energi själv eller så kan man gå upp på morgonen och välja att denna dag ska bli en bra dag. det kommer inte bli som man har tänkt sej men att välja att se den ljusa sidan och se det bra i saker och ting ger en positiv energi. Det är inte lätt att göra men man gör sej själv en tjänst genom att tänka att allt händer av en anledning som gör mej starkare i livet.  Jag har valt, jag väljer att gå upp med inställningen att dagen kommer bli det jag gör den till och jag vill lägga mej på kvällen och känna att jag iallafall har gjort det jag kan även om det inte blev som jag trott på morgonen.

Det finns två typer av människor, de som tar energi och de som ger en energi.(eftersom det är min blogg så får jag skriva vad jag vill haha men kommentera gärna med vad du tycker här nedanför) Det är också ett val jag gör varje morgon, jag väljer att vara den som ger andra energi det har jag alltid varit MEN på senare tid (typ när jag blev gravid och började se allt lite annorlunda, förhoppningsvis  till det bättre) har jag även insett vikten av att inte bli utpumpad på sin energi det är lika viktigt att bygga upp sig själv som andra annars kommer man inte nånstans.

I en relation till en annan människa är det på mitt ansvar att se till att den relationen (kärlek eller vänskap) bär frukt att den ger mej något men jag tycker inte att jag har lyckats om det bara är jag som känner mej stark efter ett samtal eller möte med denna människa. Nej den sanna riktiga verkliga finns först när båda känner att de kan hämta energi hos varandra i relationen att det stärker att umgås. Det svåra är bara att märka innan det går förlångt vad som ger mej energi eller vem som gör det. Det finns saker man gör själv också som ger en energi, inre ro, där man kan hämta kraft.

Jag lyssnade på en intressant föreläsning för några månader sen som handlade om återhämtning och energisamlande. Kvinnan som föreläste menade på att det är inte bara när man ligger och sover man samlar energi utan man kan samla energi och återhämta sig när man gör saker som man tycker om sådant man gör för att man tycker om det inte för att man måste. Måsten är riktiga energitjuvar. 


Ta en stund och fundera på vad som är värt i livet för dej och var du hämtar kraft. Jag hämtar kraft när jag får vara kreativ och när jag får träffa människor som jag tycker om. Spela piano, sjunga både själv och i kör, en vårvinter promenad med hunden i vackert solväder, ett skumbad, en lång god middag med Morgan, hälsa på vänner, ta en fika på stan, ringa till en kär vän som man inte träffat på länge och bara prata "strunt", att hjälpa en annan människa, grilla ute i skogen, det är några av de saker jag hämtar kraft på. Det behöver inte vara märkvärdigt men att ta vara på de man älskar kommer man långt på. Det finns många saker på vägen i livet som kan störa som sväljs med hull och hår och så sitter man där och undrar var livet tog vägen. 

Glöm inte leva livet, Glöm inte stanna upp, glöm inte uppskatta det, ta hand om dina vänner. Livet blir inte bättre än vad du själv gör det så gör det bästa av det! 

Delad glädje är dubbel glädje detsamma med energi. Ensam är kanske stark men tillsammans är vi starkast. Med kärlek och respekt kommer vi långt. 



Gravidhormonerna hoppar hela tiden... detta var ett smakprov av när hormonerna som styr de djupatankarna fick bestämma.... Jag menar verkligen det jag har skrivit och jag vill att Du min vän ska stanna upp och fundera över vad som gör ditt liv värt att leva våga drömma och våga satsa! 


Kommentarer
Postat av: Cissi

Så rätt Malin!Man måste ibland stanna upp och andas och leva!



Sitter här med tårfyllda ögon tänker tillbaka på mina två graviditeter och tankar. Och JA det är så värt det att måilla bli tjock och fet. Tänk vad man får, en människa att älska och bli älskad av:) Så underbart:)



Kramiz

Postat av: Anonym

Ja du min kära dotter. Du är så fin och klok. Det gäller att ta tillvara på alla mysiga och energigivande stunder och de nära och kära. När du kommer hem så är det som man får energi från ett helt kärnkraftverk som man kan leva på länge. Tack älskade mamma Malin

//Pappa

2010-03-13 @ 01:03:58
Postat av: Emma

Malin vilken härligt vacker mage du har! Hela du är vacker såklart!



STOR KRAM Emma

2010-03-13 @ 10:24:17
Postat av: Helena

Finaste finmagen på finaste fin-Malin! :) Njut av den, livet, kärleken. Snart kommer du att få träffa den lilla minimänniskan som kan ge dig en enorm energi bara genom det minsta lilla leendet en dag när du i övrigt är helt slut och trött. Du har någonting fantastiskt framför dig som du aldrig ens kan drömma om så här innan, kärleken till och från ett barn, ditt barn, ert barn ♥

2010-03-14 @ 12:36:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback